söndag 16 december 2012

Messkosviten, Skogen



bäcken bron basvägen

visande vinterns vändor



kantande kronor kröner

skapande skogens skugga



kottar kvistar kryp

myrors myllrande magi



hyggets härliga hallon

smaken saften sylten



kladdig kåda kryddande

maten mättande magen



dåsande dagens dvala

lyssnande löven livet


fredag 14 december 2012

Messkosviten, Sommardag


solig stilla skog

dallrande dåsig dag


bjällrans betande boskap

lojt letande latande


bland blyga blommor

fjäril finner föda


svepande svävande svalor

vingarnas vidgade vyer


sommarens söta saft

drickande dionysos droppar


busande badande barn

lekande lärande levande


söndag 3 juni 2012

Messkosviten, Torpet


Min tanke med följande dikter är att succesivt skapa en svit som ”målar en tavla” över de somrar jag som barn tillbringade på torpet. Torpet låg på krönet av ravinen ned mot Medskogshällan mellan Alby och Östavall precis där vägen ned till rastplatsen vid Ljungan börjar.
 

   
spisens sprakande språk

väckande viskande värme



bänkens bordets brädor

smekande skönt slitet



lador lagrande liens

senaste slagna skörd



stallets stilla skugga

hörande hästens hovar



flaskans friska förvaring

kännande källans kyla



torpets torkade timmer

hysande husets historia



spåntakens skuggiga springor

tigande tickande tiden






 

söndag 20 maj 2012

Hur Alby blir Alby

Att Alby i Borgsjö fått sitt namn av Alby i Haverö är kanske inte så svårt att räkna ut. Men hur såg denna geografiska förskjutning ut och när skedde den? Jag har tittat lite i de källor som tillkommit under aktuell tidsepok och kommenterar resultatet.

Namnet Ahlby finns belagt i Haverö redan 1825 enligt Nationalencyklopedin (www.ne.se) oklart i vilken källa.

I Haverö kyrkböcker dyker bynamnet Alby upp första gången på 1860-talet. Namnet förs då in i efterhand i husförhörslängden för 1862-1871 i samband med att Anders Jonsson (Lindberg) 1866 flyttar från Wiken till By och därmed flyttas familjen även i längden. Överst på den sida de noteras på har i tillägg till By som ursprungligen noterats tillkommit Alby. I nästa längd verkar inte Alby återkomma medan i längden för 1882-1891 så förekommer Alby på 9 sidor parallellt med By.

I avvittringsdokument över östra Haverö förekommer Krono Nybygget Ahlby (1861). I samma källa kan man även finna en karta med sjön Aldern under namnet Alen. De sammansättningar med Al-/Alder- som förekommer runt sjön i fråga har alltså samma betydelse vilket även utdraget ur uppslagsboken nedan visar.




Enligt boken Haverö – från forntid till nutid så färdigställdes bron vid Kölsillre 1885 efter att resten av vägen redan varit klar tidigare, möjligen med hjälp av detta statsbidrag, Ang. statsbidrag för väganläggning mellan Kölsillre by och Östanvalls station och vidare till Alby i Västernorrlands län (Konseljdatabas 1882-11-10). Alby torde i det här sammanhanget avse Albybyn som det kom att kallas då det skulle dröja ännu runt 35 år innan fast vägförbindelse etablerades via broarna där. Möjligen spökar här även en utredning av J.F. Cornell, gjord ca 10 år tidigare, där vägen förlades på Holmsjöns norra sida med en bro över Lastarfjärden samt färjeförbindelse över Bysjön till Krog.

I Borgsjö AI/5a s.29 (1880-1890) noteras Ofvansjö, med Alby inom parantes, som listar järnvägsanställda och uppenbarligen avser Alby station som det också senare kallades.

Vattenfallet Albyfors och Albystrand avsöndras från Ovansjö 1897/98. Företagen Alby Vattenfalls Aktiebolag, Alby Elektrokemiska Aktiebolag och Alby Calcium-Carbid Aktiebolag noterades samtliga av Tarifföreningen 1899. I bolagsordningen för Alby Vattenfalls Aktiebolag av 5 feb. 1898 kan man läsa - Att förvärfva vattenfallet Svarfveln eller Albyforsen i Ljunga älf vid Alby järnvägsstation jämte andra vattenfall inom Sverige samt tillgodogöra sig dessa vattenfall.

Stationen döptes till Alby station på planeringsstadiet senast i slutet på 1878 då det publiceras i dagspress. Det kan knappast heller ha tillkommit tidigare än 1877 då beslutet om sträckningen vidare från Ljusdal fattades av riksdagen. Anledningen till detta namn är uppenbarligen Alby, Haverö. Mellan 1881 och 1896/97 finns endast järnvägsanställda med ev. familjemedlemmar, inalles runt 10 personer i området. Under några månader bildas därefter tre företag och avstyckas fastigheter med Alby som del av namnet. År 1900 räknar man med att det finns mer än 2000 personer i det som kom att kallas Alby.

Två typiska exempel på hur man refererar till platsen just vid sekelskiftet 1900 visas nedan.



Sweden: historical and statistical handbook, by order of the Swedish government, Volym 2



Det heter alltså Alby järnvägsstation. En gemensam nämnare för källorna är kanske att de är formella och ibland lite avlägna från samhället i fråga. Den resande reportern Gustaf Nerman visar år 1900 oavsiktligt på inkonsekvensen i sin skildring för Gefleposten. Han inleder med lite fakta där Alby står för det i Haverö. Därefter placeras Svarveln i Alby för att sedan med text ur bolagsordningen placera bolaget vid Alby station. Visserligen är den sista användningen ett citat och i någon mening ålderstiget redan när han använder det, men belyser ändå den oklarhet som blir följden. För övrigt verkar det väl lämpligare att placera bolaget vid Svarveln (=Alby) än vid Alby station?

Om man spekulerar lite om hur man muntligt använde namnet lokalt så förefaller det rimligt att tro att Alby är väl etablerat som namn när Alby blir municipalsamhälle 1904. Då ortsnamnet redan fanns representerat i de på stället verksamma stora företagen, förutom i den sedan länge befintliga stationen, så är det svårt att se vilka andra krafter som skulle kunna göra sig gällande.

tisdag 15 maj 2012

Presentation

Öppnar härmed en plats där jag kan skriva av mig. Har inte tänkt ha någon egentlig begränsning på innehållet annat än att lämna vad jag betraktar som dumheter därhän. Naturligtvis hoppas jag hitta några läsare som finner det läsvärt.
Helt apropå: Adressen Messkogrubba är en historisk benämning på dalgången vid Midskoghällan.